Skadorna som knät drabbas av kan man dela in i traumatiska skador och överbelastningar.

Till de traumatiska hör bland annat klassikerna som menisker, korsband och sidoledband.

Till överbelastningarna hör tex löparknä, knäskålssmärta, inflammationer i slemsäckar och ”stelhet i knät några dager efter körning…”, alltså lite mer diffusa smärtor.

Sen finns det ju artros som kan uppkomma i leden mellan knäskål-lårben, samt mellan lårben-skenben(själva knäleden). Om de är genetiska, traumatiska eller en produkt av överbelastning låter jag vara osagt.

Knät är uppbyggt av ben och muskler. Benen som utgör stommen för leden är lårbenet, skenbenet, vadbenet samt knäskålen. Mellan dessa ben bildas det leder, så det område vi kallar knä är 3 stycken leder som alla kan bidra till att det gör ont på olika sätt. Men allt som kan ske blir för mycket att gå in på.

Musklerna som passerar och påverkar leden är Quadriceps (framsida lår), TFL (en höftböjare), Hamstrings (baksida lår), Triceps surae (vadmuskeln). Även några adduktorer(benets innåtförare) passerar knäleden. Men även dina fötter och överkropp spelar en viktig roll vid knäfunktionen. För via muskler, och även ben, är fotleden – knät – höften – bäckenet – resten av ryggen sammanlänkade vilket gör att ett problem någonstans i kedjan kan orsaka smärta i någon annan del av kroppen.

Överbelastningssmärtorna är som det låter. Man har utsatt någonting för mer belastning än det klarar av. En stor anledning till detta är att man felbelastar.

Obalanser mellan musklerna över knäet, svaghet i musklerna som stabiliserar bäcken och bål, felställningar i fötter, nedsatt rörelse i knä-, fötter-, höft- och bäckenleder är bara några exempel på vad som kan bidra till en överbelastning. Alla dessa saker leder i stort sett till en sak. Ett ineffektivt rörelsemönster, kort sagt, man använder fel muskler för att göra jobbet. De blir överarbetade, spända och strama och påverkar i sin tur någon annan struktur som blir inflammerad och börjar göra ont. Sedan går det runt, runt tills man bryter cirkeln genom tex behandling eller skoinlägg.

De traumatiska skadorna uppkommer efter någon form av våld. Det kan vara vridningar, översträckningar, våld från sidan samt kompressioner. Kompressioner är något som cross/enduroförare råkar ut lite extra för. Tänk dig stötarna som du får när du stöter i stenar, sätter ner fötterna hårt vid framhjulssläpp etc.

De olika vålden är svåra att skydda sig mot. Men bra benskydd som hindrar onaturliga rörelser av knäet tycker jag själv är en bra investering.

Om man nu får en meniskskada eller liknande, är karriären över då?

-Är skadan allvarlig krävs oftast operation och lång rehabilitering för att bli bra, men det är inget som stoppar karriären. Det går även att bara rehabiliteringsträna och komma tillbaka. Det finns många på elitnivå som kör utan korsband samt med skadade menisker. Men man får räkna med att det tar några månader att träna upp knät och motorykeln kan du ställa upp ordentligt på pallen under tiden…

Hur skall man sammanfatta det här nu då.

Tja, det bästa är ju givetvis att inte råka ut för knäskador, oavsett om de är traumatiska eller beror på över/felbelastning.

Genom att ha en välbalanserad muskulatur vad gäller proprioception, styrka, uthållighet och rörlighet bättrar du på dina chanser att behålla dina knän i brukbart skick. Grunden till detta skall du givetvis lägga under uppbyggnadsträningen men att träna balans på tex balansplatta är både bra för fötter och knän och är lätt att göra till en vana när du tex borstar tänderna.

//Magnus