Till Uddevalla:s GP fick tretton svenskar chansen att visa vad det går för i VM cirkusen. Vi har redan rapporterat att enda svensk att ta VM poäng var Filip Thuresson i MX2 klassen. Flera av de svenska förarna har själva rapporterat om känslan i Uddevalla och vi presenterar det nu samlat i den här artikeln.
Filip Thuresson
Yes! Mina första VM-poäng på hemmabanan!
Lördag
Solen sken och det var väldigt varmt. På fria träningen hade jag 17:e tid. Sen på Tidskvalet hade jag 20:e tid och hamnade därmed i andra kvalgruppen tillsammans med Tom Söderström, Mats Åkerblom, Marcus Norlén, Fredrik Karlsson och Alex Eriksson. Kände mig bra innan start men lyckades inte så bra i starten och vurpade sedan två gånger. Körde sen upp mig till 14:e man då en förare framför mig vurpade, jag hann inte väja utan körde rätt in i honom och vurpade jag med. Då bröt jag (jag var riktigt förbannad). Laddade om inför sista chansen. Var bland de sex första i stort sett hela tiden, när jag körde ut på mitt sista varv låg jag femma. Jag lyckades sätta mitt snabbaste varv och slutade som 2:a, det kändes helt underbart, jag var med i VM-final!
Söndag
Det hade regnat under natten, dessutom hade de vattnat banan så det var riktigt lerigt när vi gav oss ut på träningen, hade 24:e tid.
VM-Heat 1
Kom iväg hyfsat bra i starten och körde upp mig på en 16:e plats som jag höll i stort sett hela heatet. Jag blev omkörd några gånger, men lyckades ta tillbaka min position. Jag slutade som 16:e och tog mina första 5 VM-poäng.
VM-heat 2
Ska erkänna att jag kände mig ganska sliten efter första heatet både den fysiska ansträngningen men också den mentala urladdningen som det innebar. Jag försökte ändå få till en bra start hade bra utsläpp, men hamnade ändå långt bak i startfältet. Banan var extremt svårkörd och jag lyckades inte komma upp bland de 20 främsta förarna. Jag höll mig ändå kvar på banan och slutförde racet. Kom i mål som 24:e man. Vill tacka all publik som hjälpte till med att heja fram mig under helgen.! Filip 
PS. Vill också tacka mina tränare Espen Blikstad och Magnus Hultberg på MX-Gymnasiet som kom till Uddevalla och peppade mig, Ola Thorell som hjälpte till att meka, alla mina sponsorer och Teamchefen Micke Björklund och hans fru Camilla.
Tom Söderström
Halloj alla!
Först vill jag tacka för det otroliga stöd jag fick av publiken, ni var fantastiska, man hörde vrålen genom hjälmen hur tydligt som helst, en skön känsla. Sen får jag be om ursäkt för att jag inte kunde fullfölja något av heaten, känns "kymigt", ville visa vad jag verkligen kan.
Fria träningen gick helt perfekt, lite fukt i luften men inget regn, allt kändes som det skulle.
1:a heatet fick jag bra utsläpp men det var jäv… trångt i första kurvan, vurpade och kom ut sist. Började uppkörningen och efter 5 varv var jag 21:a. Men sen fick jag motorproblem och fick tyvärr bryta.
Vi reparerade, bytte det vi kunde till 2:a heatet. Fick en bra start, var 21:a första varvet. Plockade sen gubbe för gubbe och låg 17:e och fortfarande attack men fick bryta för tekniska problem då!! Jag är ändå mycket nöjd med helgen (när jag fått lite distans till det hela), allt funkade runt om och fick mycket nya kontakter och depån var välbesökt. Nu siktar jag vidare på SM m.m.
i även gratta Filip Thuresson till poängen, bra kört!
ack även till alla sponsorer som gjorde denna helg möjlig.Teamet runt om mig är toppen, ni gör att det känns tryggt och lugnt och att jag kan ägna mig helt åt körandet. "Pålle", familjen, Per o Lena, Marie osv osv.
Jonas Bodin
Hejsan!
I onsadag fick jag beskedet att jag fick åka MX1 VM i Uddevalla. Det var jag och 5 andra sveskar som fick tillfälle att försöka kvala in. Under lördagen var det 2 st träningar och ett tidskval, banan var kanon och allt kändes bra. Jag satte 28 tid på kvalet som gjorde att jag gick vidare, dom andra svenskarna blev tyvär utanför final.
Natten till söndagen blev det ett reält oväder och det regnade hela natten. Banan blev väldigt svårkörd och i första heatet var jag ut som 25 körde upp min till 23 men tappade ner till 27:a då jag gjorde ett misstag och for i backen med en jädra smäll, tappade lyften och fick en smäll i mage. Gick till sjukstugan och kollade upp mig, dom ville sedan att jag skulle åka in till sjukan, så det blev en transport med ambulans in till uddevalla sjukhus. Just nu käns det bättre men inte 100, det var inge skadat, en inre blödning men det kommer att gå över.
Här näst blir det att träna i 2 veckor fram till woxnadalen.
Kim Lindström
Uddevalla Söndagskväll.
Så har jag kört min första VM tävling hemma i Sverige. Jag är glad att jag fick starta i ett av VM heaten och jag är nöjd trotts att jag vurpade bort mig. Det går väldigt fort ute på banan och jag har inte det tempot i kroppen ännu men jag hoppas det kommer. Jag gjorde vad jag kunde men det skall bli bättre framöver.
Den nya KTM SXS:en som jag fick till Landskrona fungerade bra och kan jag bara utnyttja den effekten som finns i motorn på rätt sätt så kommer nog resultaten att bli ännu bättre. Det var roligt att det var så många från Nyköping som var i Uddevalla och jag vill tacka alla som har stöttat mig. Det var kul att morbror hade tryckt upp T tröjor med roligt motiv på och så en stor banderoll. Tack!
Nu skall jag ta det lite lugnt några dagar efter en tuff vecka. I planeringen framöver så är det Stora SM som gäller den 27 juli i Woxnadalen sen skall jag åka till Finland och köra MX3 VM I Heinola den 17 augusti och därefter är det MX3 VM i Randers Danmark den 24 augusti.
Övriga tävlingar är JSM den 31 augusti och så har vi ett antal tävlingar i Holländska Mästerskapen under hösten om reskassan tillåter – bara resan kostar 10000 kr. Det är synd om jag inte kan åka där då jag just nu har en tionde plats efter tre deltävlingar. Det är ute i Europa som jag får lära mig mera och känna på hetluften och där utvecklas jag mera så jag hoppas vi har möjligheter att åka där. Är det någon som har en slant över till drivmedel så blir jag jätteglad då kanske jag kan åka Holländska. Vi hörs.
Mats Nilsson
" Det låter konstigt, men jag är både nöjd och missnöjd…"
Mats var en halv sekund ifrån på lördagens kval. Som betraktare tycker man att det borde han kanske ha tänkt på. Och det har han givetvis gjort också. Mats kvalade in som andra reserv och fick raskt kasta sig fram på startgrinden i andra heatet som fick två återbud.
" Först och främst måste jag säga att Uddevalla har fått till en kanonbana. De ändringar man har gjort var helt klockrena. Sen vet jag att diskussioner har förekommit mellan arrangörerna och Youthstream om underlaget. Youthstream ville harva banan och sen lägga på sand. Arrangörerna harvade inte då man väntade regn, ett harvat underlag skulle då ha blivit bottenlöst. Men sand lades på och på det glatta underlaget flyttade sig sanden hela tiden och idealspåret blev blankt. Nu skyller jag absolut inte på underlaget, det är som vanligt lika för alla. För att avsluta bansnacket så var banan tillsammans med underlaget helt okej.
En halvsekund ifrån att kvala in på lördagens släta bana är inte mycket och jag vet exakt var på banan jag gjorde misstagen. Det var bara att ställa sig i reservledet och vänta. Vi visste att Jonas inte skulle ställa upp i andra heatet och Kim Lindström som var förste reserv tog hans plats. Sedan visade det sig att Marcus Schifferer inte dök upp till waitingzone så då fick jag hans plats. Jag rullade upp på grinden då Dave Nicoll vände skylten. Tid för att sparka till startspåret var obefintlig men största grejen är att det inte går att tända till på rätt sätt. I SM kan man gå och filosofera, sparka startspår och hämta kraft från Dalarnas djupa urskogar…
Det var bara att åka på så gott det gick och efter halva heatet fastnade jag med foten och vred mitt knä. Det gjorde lite ont direkt men i övrigt var det inga problem. Visst kör dom fort grabbarna i den här divisionen, men i samma veva vet jag inte om utvecklingen har avstannat. Jag menar sist jag körde VM så känns det som att jag låg på ungefär samma nivå som jag gör idag och ändå är jag inte ljusår efter.
Hur som helst var det fantastiskt roligt att få vara med och jag är givetvis tacksam som fick chansen. Som jag sa så är jag både nöjd och missnöjd. Det låter konstigt men jag hoppas ni förstår. Nu ökar jag på träningsdosen för att vara helt förberedd till Woxna. Vi ses väl där?
Max Nyberg
Hej!
I helgen fick Göta MS föraren Max Nyberg uppleva en erfarenhet som är ytterst få förunnat. Som en av ett fåtal utvalda svenskar fick han vara med och prova på MX1-VM när Sveriges deltävling kördes i Uddevalla. Ett tidskval stod mellan Max och en plats i söndagens finaler, men med världens bästa förare som motståndare lyckades Max inte placera sig bland de 30 som gick vidare.
– Jag räcker inte riktigt till på den här nivån ännu, men nu vet jag var jag ligger och det har bara gjort mig mer motiverad att träna ännu hårdare, berättar Max.
Banan i Uddevalla tillhör vanligtvis Max favoritbanor i Sverige, men han och alla andra bjöds på en överraskning. I vanliga fall räknas Uddevalla som en ganska hård bana, men det hade lagts på kopiösa mängder sand som ändrade karaktären drastiskt. Nu påminde vissa partier snarare om en riktig sandbana, och detta var inget som gynnade Max.
– Banan är väldigt bra på alla sätt och vis, men den är väldigt svår. Vad man tycker om förändringen är ju upp till var och ens smak, personligen tycker jag att det var till det sämre då jag gillar hårda och snabba banor. Dessutom blev banan lite annorlunda på ett VM än vad jag har upplevt den som vid tidigare tillfällen, förklarar Max.
Efter två fria träningar där Max hela tiden legat bland placeringarna ett par placeringar utanför topp 30 så var det dags för tidskvalet på lördagseftermiddagen. Under stekande sol och temperaturer på närmare 30 grader så stortrivdes definitivt publiken, men förarna hade det tuffare. När världens bästa förare drog på för fullt så hängde Max inte riktigt med, och han slutade till sist som 36: a. Till en plats i finalen skiljde knappt två sekunder, vilket är ett gott betyg åt Max.
– Jag gjorde inget perfekt varv. Det kändes lite hela tiden som att det inte riktigt var min dag, men jag gjorde självklart allt jag kunde för att köra så fort som möjligt. Jag räcker inte riktigt till helt enkelt kan jag bara konstatera, i alla fall inte idag. Nu vet jag var jag ligger, och det känns inte som en omöjlig uppgift att ta sig dit en dag, men det kräver otroligt mycket träning. Hela upplevelsen har varit både inspirerande och motiverande, och nu vill jag bara träna ännu mer för att bli en bättre förare, säger Max.
Att kvala inför 10 000 åskådare är självklart en mäktig upplevelse, och Max skulle gärna prova på att köra MX1-VM igen om tillfälle ges. Nu är det dock tillbaka till vardagen som gäller.
– Den 16 juli så ska jag köra Speedcross-SM i Varberg, och fram till dess så kommer jag att ligga ute och ha lite semester kombinerat med träning. Jag vill dessutom passa på att tacka alla mina sponsorer som stöttar mig. Per Kjell på MC-Service såg till att jag hade en kanonhoj att köra på, och min mekaniker Peter Haglund höll den tiptop som vanligt, avslutar Max.
Robert Carlsson
Att åka en VM tävling är tufft. För tredje gången har Robert Carlsson fått erfara detta. Inte nog med att tempot är till bristningsgränsen uppskruvat och att banorna är snabbare. Lägg därtill på en publik som överskrider tiotusen och premisserna är att under en halvtimme sätta ett varv som kvalar in dig bland de 30 bästa i världen. Robert var nära, men nära skjuter ingen hare…
" De tidigare gångerna jag har tävlat i Uddevalla har jag kört spänt och stelt. Den här gången flöt det på bättre, det måste jag säga. Men med resultatet i handen gick det inte fort nog. Jag hade lite problem med hastigheten på banan. Det går bra fort och är man inte van hastigheten blir det svårigheter vid bromspunkterna och ett uns av osäkerhet smyger sig på.
Summeringen är att givetvis var det jättekul och som vanligt lärde jag mig massor. Skulle jag få nöta på lite mer och speciellt åka på snabba banor så är det absolut ingen omöjlighet att tillhöra de 30.
Noterbart är dock att VM serien i år är makalös jämn. Josh Coppins harvade i första heatet runt en 20:e plats för att så småningom landa runt 14:e. Max Nagl som vann andra heatet blev 12:a tror jag i första. Intressant…!
Tack alla suveräna åskådare som var på plats! Det är ni som gör Uddevalla! "
Robert ökar på träningsdosen i Juli för att vara i storslag till SM i Woxnadalen i slutet av Juli. Inga tävlingar är i dagsläget planerade fram tills dess.
{mosimage} Rickard Sandberg
2007 gav Tranåskillen Rickard Sandberg precis allt under lördagens kvalheat i Uddevalla. Han vann en plats i finalen och dessutom fick han en plats i hjärtat hos alla som fanns på plats och tittade. När han i mitten på förra veckan fick reda på att han skulle få en ny chans, så hade han redan strategin klar. Det var full satsning som gällde igen, det fick bära eller brista. Tyvärr brast det denna gång, och Rickard gick inte vidare efter en lördag fylld av vurpor. Rickard var väldigt besviken, men konstaterade ändå att det inte finns några andra alternativ än att ge allt.
– På lördagen delas det inte ut några poäng, och det spelar ingen roll om du kommer 13: e man eller sist då det bara är 12 som går vidare. Jag gav allt men tyvärr vurpade jag bort mina chanser, suckar Rickard.
Ett strålande solsken hela lördagen och temperaturer på uppåt 30 grader hade lockat cirka 10 000 åskådare som kommit bara för att titta på kvalet och njuta av atmosfären. Banan var till årets tävling delvis förändrad vilket överraskade de flesta inklusive Rickard.
– Banan var verkligen bra precis som alltid, men de hade lagt på väldigt mycket sand på den. På vissa partier var det som en riktig sandbana, men eftersom alla troligen körde med en fjädring inställd för hårdbana så blev det väldigt vassa och underliga gropar mot slutet av dagen, berättar Rickard.
Inledningsvis så var dock banan ganska så slät, och det visade sig i att det var väldigt jämna tider. I tidskvalet för plats på grinden i kvalheaten så var Rickard endast tre sekunder bakom Cairoli, och drygt fyra sekunder efter vinnaren Rattray. Trots detta blev hans placering 37: a och en svår placering på grinden. Rickard var dock enormt fokuserad och laddad när han rullade ut till starten, och lät inte ens den dåliga starten bekomma honom.
– Jag var 22: a i starten men gav järnet direkt för att köra upp mig. Jag tog för mig så mycket det gick och körde om sex förare på tre varv. På det fjärde varvet var jag 13: e man och bara en plats ifrån finalen men då tog det roliga slut. Efter platåhoppet på andra sidan dalen så hoppade bakhjulet ur spåret förbi VIP-campingen och jag vurpade. Därefter tog det ett bra tag att komma igång och mitt heat var i princip över. Jag gav allt så länge jag var med, och jag tror inte att 12: e platsen varit omöjlig. Det går så fort så det finns ingen möjlighet att köra på säkerhet, så jag kan inte ångra min strategi för det finns ingen annan om man gör en dålig start, men jag är väldigt besviken då jag såg detta som min bästa chans att gå vidare, förklarar Rickard.
Självklart fanns Kawasakiföraren som för dagen hade nummer 99 med sent på eftermiddagen när det var dags för sista chansen. Detta är ett tidskval för dem som misslyckats i kvalheaten, och de sex bästa får en plats i finalen då det är platserna 25-30 samt två reservplatser som står på spel. Återigen gav Rickard allt, och återigen kom en vurpa i vägen. Ironiskt nog skedde den nästan på samma ställe.
– På det tredje varvet så slog jag runt framlänges strax innan där jag vurpade i heatet. Jag landade med hjulen i två olika spår och sedan slog det bara runt. Jag fick lite ont i nacken men inga allvarliga skador men det störde självklart min rytm rejält. Efter att jag hade böjt allting rätt i depån så försökte jag att sätta en bra tid men fick aldrig riktigt till det. Jag slutade som 17: e man och saknade drygt två sekunder för att vara bland de sex främsta. Jag är dagen efter fortfarande grymt besviken på vurpan i kvalheatet, men det är bara att försöka att se framåt och träna på. Ett stort tack till Kawasaki, Pirelli MMW och Ola på Pulse som gjorde det möjligt att delta samt alla mina andra sponsorer, avslutar Rickard.
