Den del av ryggraden med kraftigast strukturer är
ländryggen. Den består av 5 kotor och lika många diskar. Anledningen till att
det är kraftigast strukturer här är simpel – den måste helt enkelt klara av att
bära mest vikt och belastning. Musklerna som fäster och verkar kring ländryggen är även de
anpassade för att utveckla och uppbära stor kraft. Inte förrän man upplevt ett
riktigt ordentligt ryggskott kan man förstå vilka krafter och även smärtor som
dessa muskler kan utveckla.

Sammankopplat med belastningen är även risken för diskbråck.
Det är vanligast med diskbråck i den nedersta disken, mellan L5/S1, följt av
den näst nedersta disken, mellan L4/L5. I dessa områden får man symtom ner i
benen och fötterna, tex domning och kraftnedsättning. Dessa symtom kan även
uppstå utan att en disk är skadad och härrör då ifrån ryggradens leder och även
de kraftiga musklerna kan referera smärta ner i benen.

Skador som kan uppstå i ländryggen är utöver frakturer och
diskbråck även kotglidningar. Kotfrakturer har tagits upp i en tidigare artikel så det tar
vi inte upp igen. Frakturer och även diskbråck kan uppstå av ett kraftigt
våld. Detta våld kan vara allt från att få en ordentlig kick av dynan i
inbromsningsstalp till att landa på rumpan efter att ha slagit runt i
platån i Nyköping. Ryggskyddet är tänkt att sprida ut och därmed minska den
lokala kraften från en sådan smäll och därmed minska risken för skada.

Diskbråck innebär att disken skadas så att den missformas
eller om skadan är så omfattande kan diskens kärna rinna ut. Väldigt många har
diskbråck som inte ger några besvär. Besvären beror helt på vad den buktande
disken trycker på. Trycker disken på en nervrot så får du symtom från allt som
den nervroten påverkar (ex höger ben). Trycker disken på ryggmärgen får du
allvarligare symtom och oftast även på båda sidorna och från större/flera
områden. Detta kan korrigeras konservativt med behandling, läkemedel och
träning. Vid omfattande symtom kan operation göras. Symtomen från benen brukar
då försvinna medan ryggsmärtan finns kvar.

Motorkalendern kom i dagarna och där hittade jag en bild på
ryggskydd. Enligt Svemos reglemente skall ryggskyddet vara minst 10 cm brett och gå från
svanskotan till överkant av skulderbladen – undra hur många av dagens "safety
jackets" som uppfyller dessa krav.

Kotglidning (spondylolisthes) är precis som det låter. En
kota glider iväg, oftast framåt. Detta kan uppstå av olika saker. De vanligaste
orsakerna är en skada som ger en fraktur på ledutskotten eller en missbildning
som gör att kotan tappar sin förankring till kotan under eller över. Skadan uppkommer vanligen som en stressfraktur (en fraktur
som kommer av öveansträngning) på grund av upprepat våld i "svankriktning".
Detta ger förutom en fraktur i kotbågen även uttänjda ligament och ledband som
tillåter att kotan glider iväg. Man har under lång tid av dålig hållning eller
överdrivna rörelser i sitt idrottsutövande orsakat en glidning kan man säga.
Detta kan korrigeras med behandlingar och stabilitetsträning. Vid kraftig
glidning är det operation med fixering av kotorna som gäller.

En bra korsett ger stöd och hjälper ryggraden i att klara
påfrestningarna. Korsetten kan inte köpas utan är din egen inbyggda som du
måste träna upp (tråkigt va?). Två bra tekniker att ta med sig vid vanliga sit-ups för att
bygga upp korsetten lite extra är att 1. Inte sätta fast fötterna. 2. Dra naveln lätt mot ryggraden innan du gör dina sit-ups.

Ja då vet ni vad ni skall sysselsätta er med i sommarvärmen:
träna magen och se över ryggskyddet….

//mange, kiropraktor.se