Jag hintade redan innan tävlingen att det kanske skulle bli min sista på SM nivå och nu ser det mer än någonsin ut att vara så.
För att gå rakt på sak så kvalade jag aldrig in till söndagens finaler under helgens SM i Västerås och i och med det tycker Svemo inte längre att jag hör hemma i ett SM heat i framtiden.
Det som faktiskt gör mig lite glad är att jag i stort lyckades göra den satsning i kvalheatet som jag ville. Glädjen att köra 250F höll i sig och jag kunde ladda på och åtminstone åka så fort som jag kan.
En dålig start, men hyffsat flyt i början gjorde att jag tillslut låg på en 14:e plats, precis i rygg på Toni Dahl som i sin tur kom ifatt Dennis Lindberg. I kvalheatet är det 13 stycken som går vidare direkt, vilket innebär att ligga i rygg efter 12:e och 13:e gubbe inte är så dåligt. Jag kunde även ligga med där i ca 6-7 varv utan att det kändes som att jag körde på gränsen.
I ryggen på mig smög sig dock Carl Bengtsson upp på hundrasjugofjutten och det jäkla tvåtaktsvarvandet kan ju knäcka den bästa. Trots att jag började göra misstag så lyckades jag hålla Bengtsson bakom mig i några varv. Den passiva körningen gjorde dock att jag tappade mark framåt och när Bengtsson tillslut gick förbi så gick orken ur mig. Känns jävligt tråkigt så här i efterhand att jag kroknade så rejält, men det blev bara tomt i kroppen. Tappade ytterligare två innan målflaggan föll och slutade på en 18:e plats.
Utan att ha pluggat igenom hela regelboken så är jag rätt säker på att eftersom jag inte kvalat in i någon SM final på två år så kommer jag bli av med min elitlicens. Själva licensen i sig kanske inte gör mig så mycket, men jag kände mig faktiskt sjukt besviken under hela söndagen att jag inte fick vara med och dra i finalerna. Den här gången kände jag nästan att jag hade varit värd det.
Big up till Big Mack som återigen var tillbaka som min favoritmekaniker och bästa husvagnsägarchef. Vill tacka Jocke Rosander för all hjälp med biken inför tävlingen. Mamma Ingrid, syster Teres och flickvän Ann för all support på plats. My homies M Söder och D Tagerud som hejade på. Henkan Nyberg och Richard Eriksson (R.E Practice) som båda oberoende av varandra hjälpte mig med träning och försökte få mig snabbare. Speakergänget med Per Busk och Niklas Eilegård som håller på mig och inte bara tycker resultat är intressant, ni är grymma. Rontan Andersson som styrde upp festen i dansbandsbussen, kung, kung, kungbuss. Tack till PSE Parts med Sebbe Andersson i spetsen, Yamaha Store Västerås med boysen Kristoffer och Christian.
/Tomas Persson #317, 33- årig lirare som började sin elitsatsning på motocross lite för sent. Gammal, rädd med en slitet kropp är jag trots allt nöjd med vad jag lyckats med. Driver även sidan mxstar.se och tidigare SM teamet Team mxstar.se.
Foto: Daniel Tagerud
För er som inte orkar, kan eller vill läsa har ni här min videobloggrapport från lördagkvällen.
{youtube}MMkLpH3oC1Q{/youtube}
